I förra inlägget försökte jag visa hur Storyjumper fungerar ur lärarens synvinkel. Eftersom lärare, precis som poliser, gärna vill ha kontroll på situationen så kommer vi till frågan: hur ser den studerandes vy ut?
Vi utgår från att läraren har satt upp klassen, skapat användarnamn och också ett gemensamt lösenord så man kommer in i gruppen. Då blir stegen så här.
Studerande far till sidan och väljer "login"
Det första som måste göras är att byta lösenord, från klassens temporära till ett eget personligt.
När studerande har loggat in är det egentligen bara det här som hen ser och då är det bara att starta och bli kreativ.
När man valt den blanka boken, så öppnas verktyget med en introduktionsfilm. Antingen ser man den eller så klickar man på sidan av filmen och då försvinner den.
Som ett exempelarbete tänker jag omvandla ett befintligt dokument till en Storyjumper bok. Eftersom jag vill ha den så lik som möjligt, börjar jag med omslaget. Innehållsförteckning går inte att få.
Jag vill ha en bild på omslaget, alltså väljer jag i vänstermenyn "photos" och "upload your photos". Sen letar jag upp var på datorn jag sparat bilden och markerar denna för att ladda upp.
I det här läget, valet mellan SCENE och PROP så trodde jag att jag var ute efter SCENE eftersom jag i mitt word dokument hade en bakgrundsbild. Det visar sig att min bild är för stor för bokens framsida och istället väljer jag PROP och får en bild jag kan flytta runt som jag vill.
När det kom till själva omslaget märkte jag att textfälten var mycket begränsade. Framförallt kunde jag inte justera texten dit jag ville och inte flytta text boxarna. Verktyget är alltså ganska begränsat, på gott och ont.
När jag ville infoga en ny textruta, tryckte jag i vänstermenyn på först TEXT och sen på BIG TEXT BOX. Sen fick jag dra ut rutan genom att föra musmarkören över de gula fyrkanterna och sedan hålla vänster musknapp nedtryckt.
Då jag ville infoga nya bilder i min text gjorde jag precis som till omslaget, i vänstermenyn valde jag PHOTOS och UPLOAD YOUR PHOTOS.
Bilden blev först som en liten ruta, man får ta tag i (för musmarkören över den gula nedre högre rutan och tryck på den vänstra musknappen). Håll musknappen nedtryckt och dra ut bilden till önskad storlek. Först är bilden ganska suddig men sedan efter ett tag får den på nytt skärpa.
I nedre högra hörnet finns det en liten meny med svarta knappar. Dessa är till för att du skall kunna skräddarsy antalet sidor boken har, eller om du har byggt upp en bra sidmall kan du sen kopiera denna sida.
Jag tryckte sen SAVE & EXIT eftersom jag ville spara den före jag eventuellt delar boken (redovisar för min lärare).
När man sen är klar med boken finns det tre olika lägen att dela med sig av boken. Antingen kan man publicera boken, då är den tillgänglig för alla. Eller så använder jag mig av länken (alternativet i mitten) och då kan bara de med länken hitta och läsa min bok. Den länken kan jag sedan lämna in i min uppgiftsinlämning på exempelvis Google Classroom.
Det sista valet är att jag får en kodsnutt som jag kan klistra in i min blogg. Då kan jag publicera boken i mitt blogginlägg.
Uppe i vänstra hörnet på min blogspot blogg har jag två knappar: SKRIV och HTML. SKRIV-läget är där vi alltid är och för att sedan enkelt hitta vart jag vill klistra in min bok skriver jag en notering i min blogg, ex KLISTRA IN KOD HÄR
Sen trycker du på HTML knappen, letar upp min text KLISTRA IN KOD HÄR, markera denna genom att sätta musmarkören (klicka) antingen framför eller bakom orden. Medan jag håller nere den vänstra musknappen drar jag markören över orden.
Sen går du tillbaka till Storyjumper och i den nedre rutan (Embed on your site) kopierar du koden som finns i det vita fältet. Växla tillbaka till din blogg och klistra in koden över din markerade mening.
Därefter kan du gå tillbaka till SKRIV läget genom att trycka på den knappen. När du är klar med ditt blogginlägg publicerar du som vanligt.
Storyjumper är i all sin enkelhet ganska begränsad (som du kommer märka), bl.a. är boken du gör ganska liten och att det kan räcka med 10 punkters text eller max 12.
Testar nu detta med en klass. Återkommer med kommentarer efter försöket
SvaraRadera